Unga är fler än studenter, Juholt

I söndags höll socialdemokraternas Håkan Juholt sitt sommartal i Västertorp. Även om han kritiserats för att inte vara konkret, så gav han ett tydligt besked angående bostadsbristen – investeringsstöd till studentbostäder. Något som inte är helt klockrent.

Det är strålande att han lyfter upp bostadsfrågan och bostadsbristen bland unga på den politiska agendan. För de allra flesta unga kommer förr eller senare dagen då det är dags att flytta hemifrån, och för många är det en skakig resa som innebär många flyttar mellan första- och andrahandskontrakt, för att kanske sedan landa i en studentlägenhet eller korridor. Om man är student.

En första reflektion är just kring studentbostaden. Den är något av en självklarhet. Att studenter inte har samma ekonomiska förutsättningar som förvärvsarbetare är de flesta införstådda med. Men vi får inte glömma att även unga som inte studerar har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Unga generellt har sedan 1990-talet haft en sämre inkomstutveckling än andra grupper. Låga inkomster, lågt eller inget sparat kapital samt osäkra anställningsvillkor påverkar möjligheterna att etablera sig på bostadsmarknaden.

Visst behövs det fler studentbostäder, men vi måste hålla fokus på det stora problemet – bristen på bostäder generellt samt bristen på bostäder som unga har råd att efterfråga. Investeringsstöd till studentbostäder är då för snävt.

DN rapporterade den 11 februari i år om problemet med att nyutexaminerade studenter otillåtet bor kvar, eller läser enstaka kurser för att få bo kvar, i sina studentlägenheter. Det är ett symptom på att problemet är så mycket större än bara för studenter. Studenter kan bo i ”vanliga” lägenheter, men personer som inte studerar kan inte bo i studentlägenheter eftersom studentbostaden är en kategoribostad.

Det finns högskoleorter som är känsliga för fluktuationer i antalet ansökningar till högskolor för att de riskerar att stå med vakanser i studentbostadsbeståndet. För dessa orter är det yt- och kostnadseffektiva lägenheter, eller större lägenheter som flera kan dela på, som behövs. Inte studentbostäder.

En andra reflektion är kring själva investeringsstödet. Det finns en rad skatter och avgifter som slår hårt mot hyresrätter och mindre lägenheter. Att jämna ut dessa skillnader skulle inte bara gynna studentbostäderna, utan hela hyresrätten som boendeform. Det hade varit att föredra.