Det här vill vi

Jagvillhabostad.nu är en partipolitiskt obunden organisation för och med unga bostadssökande och andra som tröttnat på bostadsbristen och vill göra något kreativt åt den. Vi vill att politiker, bostadsbolag och andra aktörer på bostadsmarknaden ska uppmärksamma ungas ställning på bostadsmarknaden och vara medvetna om hur vi påverkas av olika system och beslut. Vi vill också att olika förslag som eventuellt rör unga ska vara förankrade hos oss unga.

Bygg mer och bygg bostäder som matchar ungas efterfrågan

Vårt övergripande mål är förstås att det ska byggas fler bostäder och att det ska bli lättare att få tag på en bostad till ett pris unga har råd att efterfråga.

Att rikta nyproduktionen till unga är viktigt för att vi ska kunna ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden även genom nyproduktion. Det handlar inte om kategoriboenden, det handlar om att öka möjligheterna för unga att komma in på bostadsmarknaden. Samtidigt menar vi att det mesta av det man bygger idag redan är riktat till andra kategorier än unga, exempelvis 55+:are. Vi anser att kommunerna under en lång tid svikit unga genom att inte bygga lägenheter vi kan efterfråga. Det är ju trots allt kommunerna som bestämmer var, hur och vad det ska byggas.

Bostadsbyggandet behöver öka även för tillväxten i en kommun, särskilt i en storstad, där behovet av en flexibel hyresmarknad är viktig när arbetsmarknaden blir alltmer lättrörlig. Det är inte vettigt för vare sig individer eller samhället att människor måste tacka nej till jobb eller utbildning på grund av att det inte finns lägenheter.

Vi vill se att alla inblandade parter tar ett gemensamt ansvar för att få fram fler bostäder till rimliga priser. Det gäller såväl kommunerna, byggindustrin som bostadsföretag och regering. Om kommunerna kunde vara villiga att erbjuda mark, snabba på planprocesser, pressa prisbildning och skärpa till upphandlingsarbeten, skulle det gå att bygga avsevärt billigare. Byggindustrin måste ta sin del av ansvaret genom att produktutveckla, öka konkurrensen, pressa byggkostnaderna och bygga upp sin kapacitet. Regeringen måste uppmuntra byggbranschen till nytänkande och skapa neutralitet mellan upplåtelseformerna.

Jagvillhabostad.nu har själva varit med och hjälpt till i plan- och byggprocesser, bland annat med huset VillBo i Huddinge och nu även i ett pågående projekt i Råcksta i Stockholm. Dessutom har jagvillhabostad.nu genomfört en förstudie som syftade till att hitta nya eller förändrande former av dialog som kan öka ungas deltagande i stadsbyggnadsprocesser då det är något vi menar saknas. Vi har också frågat unga vad de efterfrågar i sitt boende och sammanfattat resultatet i skriften UngBo, samt varit arrangörer för en idétävling om ungas boende tillsammans med Arkitektstudenterna, Sveriges Arkitekter och Sveriges Byggindustrier.

Att bygga fler bostäder som unga vill och kan efterfråga är viktigare än någonsin tidigare. Idag finns det 248 000 unga mellan 20-27 år som saknar och efterfrågar en bostad.

Andrahandsmarknaden ger bostadstillfällen, inte bostäder

Andrahandsmarknaden är fortfarande stor i många av landets städer, och det är framför allt unga som befinner sig på den. Tyvärr är även svartmarknaden utbredd, där unga är extra utsatta. En utökad andrahandsmarknad, med fler bostadstillfällen, riskerar att fler unga blir utsatta samtidigt som man bara plåstrar om en ohållbar situation. Vi vill därför se ett större fokus på eget boende, trygghet för andrahandshyresgäster och sanktioner mot oseriösa uthyrare.

Sluta tillbe flyttkedjorna

Kommunerna och byggindustrin är glada i att hänvisa till de så kallade flyttkedjorna. Det börjar bli tröttsamt. Det finns ingen forskning som visar att det ger effekt för unga debutanter på bostadsmarknaden. Vi kan också se tillbaka på utvecklingen de senaste åren. Bostadsbristen för unga har blivit värre.

Värna allmännyttan

Jagvillhabostad.nu vänder oss emot den utförsäljning av allmännyttan som just nu pågår på olika håll, framför allt i Stockholm. Inte för att allmännyttan alltid erbjuder bättre bostäder, eller bostäder till lägre hyra än det privata beståndet, utan för att de kommunala bostadsbolagen är de som vi kan påverka genom de direktiv som kommunpolitikerna ger till bolagen. Allmännyttan är ett viktigt bostadspolitiskt instrument.

Hyressättningen är komplicerad

Bostadsbristen har skapat kaos på bostadsmarknaden, och har i kombination med marknadens oförmåga att möta behoven lett till krav på marknadshyror från vissa håll. Marknadshyror innebär att hyresmarknaden avregleras och att fastighetsägarna får sätta hyror efter marknadens villkor. De som ivrigast förespråkar marknadshyror jämför gärna bostadsmarknaden med andra marknader som mat, kläder och bilar. De menar att om inte marknaden för matvaror regleras så bör inte heller bostadsmarknaden göra det. Jagvillhabostad.nu tycker att bostadsproblematiken är lite mer komplex än så.

Bostadskonsumtion är väsentligt skild från konsumtion av exempelvis matvaror, då man av många skäl är bunden till sin bostad och därmed har svårare att förändra sin konsumtion i takt med att bostadspriset, hyran, ändras. En fri marknad ger hyresvärdar möjlighet att ta ut vad marknaden kan betala. Därför kommer också hyrorna att höjas så länge efterfrågan är större än utbudet. På en avreglerad bostadsmarknad måste en hyresgäst, som inte accepterar eller klarar av den hyra som en hyresvärd begär, flytta. I dag råder en fri marknad som är totalt utan reglering inom den svarta andrahandsmarknaden i Stockholm. Med rådande bostadsbrist skulle marknadshyror bli lika höga och marknaden lika otydlig som den svarta marknaden och det skulle på inget sätt gynna unga.

Det är också viktigt att komma ihåg att det finns en reformerad hyressättning för nyproduktion som ger möjlighet att ta ut en kostnadstäckande hyra.

De så kallade hyres- och förvärvsgarantierna som regeringen tog initiativ till är ett erkännande av att villkoren för att hyra inte stämmer överens med vissa gruppers förutsättningar för att hyra. Eftersom unga ofta erbjuds visstidsanställningarna minskar möjligheten att bli godkänd som hyresgäst eller låntagare. Därför är idén med hyres- och förvärvsgarantier bra på kort sikt. Dock har både hyres- och förvärvsgarantin varit lite av ett fiasko då få kommuner och få medborgare ansökt om möjligheten. Vi hoppas att informationen blir bättre framöver och att garantierna inte ska behövas på längre sikt.

Bostadsförmedlingar skapar transparens

Endast ett fåtal kommuner har en kommunal bostadsförmedling dit fastighetsägarna anmäler sina lediga bostäder, och där den som söker bostad kan ställa sig i kö. Idag måste den som söker bostad springa eller ringa runt till fastighetsägare för att försöka få en lägenhet. Hos många kan man inte ens ställa sig i kö utan hänvisas till att ringa varje månadsskifte när de flesta uppsägningarna kommer in. Utbudet är litet och chanserna små, om man inte ständigt sitter i telefon. Ofta är det den som har goda kontakter, eller gott om kontanter, som får bostad.

Jagvillhabostad.nu arbetar för att alla kommuner med bostadsbrist ska införa en bostadsförmedling där man förmedlar bostäderna efter kö/sökandetid. Då möjliggörs en planering av sitt bostadssökande och man kan bedöma sina chanser i förhållande till andra bostadssökande, det är ju kötiden som avgör vem som får lägenheten, inte din plånbok eller ditt efternamn. Ett bra exempel på en dålig förmedling är Boplats Göteborg, som nästan helt saknar ett kösystem. Där är det upp till värdarna att bestämma vem som får en lägenhet personen sökt. Självklart slår det extra hårt mot unga som ofta har lägre inkomster, osäkrare anställningsformer samt sämre eller inga boendereferenser än många andra grupper.

Vi förespråkar den modell som finns i Stockholm, där man har en kö som kräver aktivt sökande från de registrerade. Det är inte en passiv förmedling där man en gång anmäler intresse utan där man söker på varje objekt och det skapas en kö per objekt, där man tydligt ser var man befinner sig och vilka chanser man har.