Bostadsmarknaden i Sverige är dysfunktioneIl och unga drabbas särskilt hårt; det råder bostadsbrist i 204 av 290 kommuner, kötiderna för ett hyreskontrakt i förstahand är långa och trösklarna in på den ägda marknaden höga. I valrörelsen 2022 driver vi därför tre bostadssociala reformförslag som skulle stärka ungas frihet och egenmakt på bostadsmarknaden som går att läsa om nedan.
Grundorsaken till bostadsbristen är marknadens oförmåga att ensamt bygga i tillräckligt hög takt och till rimliga priser som unga har råd med. Vi vill därför att staten tar ett ökat finansiellt ansvar för byggandet av prisvänliga hyresrätter med hjälp av omfattande statliga byggsubventioner. Genom att återinföra och utveckla investeringsstödet till förmånliga statliga bygglån för 30 miljarder årligen kan staten öka byggtakten och sänka hyrorna i nyproduktion. Det är först när staten kliver in och tar ansvar för bostadsbyggandet som allas rätt till en trygg bostad kan säkras.
Under en lång tid har bostadsbidraget urholkats. Beloppsgränserna är föråldrade och ersätter en mindre del av hyran samtidigt som de strikta kraven på vem som får ta del av stödet gör att färre kan söka. Det finns också en stor risk för att bli återbetalningsskyldig, inte minst för unga och studenter som ofta har osäkra och varierande inkomster. Vi vill därför att bostadsbidraget höjs med dagens hyresnivåer, att återbetalningsskyldigheten slopas till förmån för tätare avstämningar och att bidraget blir tillgängligt för fler, t.ex. för den som är inneboende.
Många unga är utestängda från både den hyrda och ägda bostadsmarknaden och hänvisas därmed till en otrygg andrahandsmarknad. Det är en marknad som präglas av korta och osäkra kontrakt, trångboddhet och ockerhyror. För att skydda unga och andra utsatta på bostadsmarknaden behövs flera reformer; straffet för att systematiskt ta ut för höga hyror måste skärpas, den som hyr en bostadsrätt i andrahand måste få rätt att kräva tillbaka överhyra i efterhand och det bör etableras en offentlig hyresstatistik över förstahandshyror så att det blir enklare att avgöra om en betalar överhyra i andrahand.
Valet 2022 kommer att vara avgörande för bostadspolitiken i Sverige de närmaste åren, och därmed för ungas situation på bostadsmarknaden.
Därför har vi har bett de nuvarande riksdagspartierna svara på frågor som berör 10 bostadspolitiska områden som på olika sätt påverkar ungas boende.
Partiernas svar har bedömts utifrån förutbestämda kriterier och varje svar har antingen getts “godkänt”, “varning” eller “underkänt”. Därefter har vi poängsatt partierna för att ge en bättre överblick.
Resultatet presenteras i vår partiranking, Vad vill partierna göra för ungas boende?, och med den hoppas vi kunna tydliggöra för unga väljare hur partierna ställer sig i olika frågor som berör bostadsmarknaden och ungas möjligheter att bo tryggt.
Frågorna som ställts till partierna rör politiska områden som på olika sätt påverkar ungas situation på bostadsmarknaden; bostadsbidraget, investeringsstödet, andrahandsmarknaden, hyressystemet, allmännyttan, renoveringar, klimat och miljö, krav från hyresvärdar, skatteskillnader mellan ägt och hyrt och studenters boende.
Partirankingen visar några ljusglimtar, bland annat är en majoritet av partierna för att se över regelverket och höja nivåerna för bostadsbidraget, och likaså att stärka statens stöd vid renoveringar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet sticker också ut i rankingen med flertalet positiva förslag.
Överlag visar dock rankingen att politiken misslyckas med att förbättra ungas situation på bostadsmarknaden, både här och nu och på lång sikt. Ett stort problem för många unga är situationen på andrahandsmarknaden som präglas av otrygghet och ofta skyhöga hyror, men endast fyra partier pratar om lösningar som ens nämnvärt skulle kunna förbättra de problem vi ser idag. Vänsterpartiet är ensamma om att nämna en översyn av privatuthyrningslagen, något som skulle kunna ha stor inverkan för alla unga som hyr ett ägt boende i andrahand.
Något som också hade gjort skillnad för ungas möjligheter att efterfråga en trygg bostad är ett större utbud av hyresrätter med rimliga hyror, men bara tre partier vill återinföra någon form av statligt investeringsstöd och ta finansiellt ansvar för bostadsbyggandet. Ett annat område där partierna misslyckas med att presentera positiva förslag gäller de krav som hyresvärdar kan ställa på hyresgäster, framförallt när det kommer till inkomstkrav.
Vårt resultat av rankingen visar, trots en del höjdpunkter, att många av de lösningar politikerna presenterar inte tar itu med de problem som är ungas verklighet på bostadsmarknaden idag. Bara tre av partierna fick fem eller fler poäng av tio möjliga.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet hamnar högst i rankingen med 9,5 respektive 8,5 poäng. I botten av rankingen hamnar Centerpartiet och Moderaterna med 1,5 poäng, och Liberalerna med 0,5 poäng.
