Regeringen lämnade i veckan en proposition om ny plan- och bygglag till riksdagen. Den nuvarande lagen kom till för över 20 år sen, och har fått utstå en hel del kritik – samhället har förändrats, och förutsättningarna och behoven för planering och prövning för byggande har ändrats. Med den nya lagen vill regeringen förenkla reglerna och skapa bättre förutsättningar för byggande. Jagvillhabostad.nu gillar intentionen, men höjer ett varningens finger för att effektivisering och förändring sker på bekostnad av medborgarnas demokratiska möjligheter till inflytande.
Planprocessen, det vill säga den kommunala prövningen om ett förslag till markanvändning är lämplig, regleras i Plan- och bygglagen (PBL) som bland annat behandlar medborgarinflytande på planering. Under det som kallas samrådsprocess har boende i närheten och andra som berörs av ett nybygge rätt att få ta del av alla fakta som finns kring planerna och har möjlighet att lämna in synpunkter. Förutsatt att ens synpunkter är inlämnade skriftligen finns därefter möjlighet att överklaga ett beslut om att anta en plan. Länsstyrelsen prövar om den som överklagat har rätt att klaga, om planen har hanterats på rätt sätt samt själva sakfrågan. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen.
I ett normalt planförfarande ingår ofta ett planprogram, där man diskuterar utgångspunkter och övergripande mål för arbetet. I ett enkelt planförfarande, som används om ett planförslag bedöms vara av begränsad betydelse, sakna intresse för en bredare allmänhet och överensstämma med översiktsplanen, utelämnas vanligtvis programskedet. Man går i stället direkt på detaljplanen, som reglerar markens användning och bebyggelsens utformning mer i detalj.
Om en planprocess innehåller både planprogram och detaljplan ska samråd med de som berörs av förslaget ske för både program- och detaljplaneskedet. I det nya lagförslaget slopas kravet på planprogram helt. Det innebär att ett av tillfällena för medborgare att informeras om och inkomma med synpunkter på byggplanerna tas bort.
Överklaganden av byggen ses av många som ett av de största hindren för nyproduktion av bostäder. Man pratar ibland om “NIMBY:s” (Not In My BackYard), som konsekvent motsätter sig alla nybyggen i närheten av där de bor. Jagvillhabostad.nu tror att fler NIMBY:s skulle kunna bli YIMBY:s (Yes In My BackYard) om samhällsnyttan med nybyggnation gjordes tydligare och demokratin stärktes. Dialogen med medborgarna från kommunens sida måste förändras och förbättras, och förslag och beslut måste förankras på ett bättre sätt för att minska risken att medborgare överklagar för att de känner sig förbisedda eller oinformerade.
Dagens metoder för att nå befolkningen resulterar ofta i att de som inte gillar ett förslag får allt utrymme, på bekostnad av de som gillar det. Det behövs en större jämvikt för att öka demokratin – och representativiteten på de som yttrar sig behöver bli bättre. Jagvillhabostad.nu har just dragit igång en förstudie om medborgardialog, där vi under ett år ska undersöka hur ungas möjlighet och vilja att delta i samhällsbyggnadsprocesser kan öka. Vi kommer att jobba tillsammans med unga och kommuner för att ta fram metoder för ungas deltagande som kan öka inflytandet, förbättra dialogprocessen och i förlängningen leda både till ökad demokrati och ökat byggande.
Färre tillfällen för synpunkter och dialog är förstås ett sätt att minska klagomålen, men frågan är om det är det bästa? Planprocesserna har ett skriande behov av effektivisering och förbättring, och det är därför mycket bra att regeringen adresserar det genom ett nytt lagförslag – men jagvillhabostad.nu tror att demokratin måste öka, inte begränsas, och att det är det bästa sättet att minska överklagandena och snabba på byggprocesserna.
