Den 30e mars samlades representanter för jagvillhabostad.nu för förbundsstämma i Göteborg. Medlemmarna i jagvillhabostad.nu drabbas som alla andra unga av stigande levnadskostnader och ser med stor oro på den bristande bostadspolitiken, som bara gynnar ett fåtal personer, i Sverige. Därför landade förbundsstämman i ett gemensamt uttalande kring varför lättade lånerestriktioner och större skulder inte är en lösning på vår bostadskris.
Det är inte helt lätt att vara ung idag. Det är dyrt att leva, och det är dyrt att bo. Unga möter en bostadsmarknad som inte bryr sig om deras hårda arbete eller tydliga behov. Oavsett hur hårt unga jobbar eller vilket engagemang de visar för Sverige, möts de ofta av en bostadsmarknad som är helt stängd för dem. Vi behöver en politik som möter ungas utsikter och behov.
Vi vill slå fast att lättade lånerestriktioner är en bostadspolitik för bankerna och byggbolagen – inte för oss unga. Bolånelättnader ökar ungas belåning och leder till ekonomisk otrygghet samtidigt som det driver upp bostadspriserna. Den privata skuldsättningen är redan exceptionellt hög i Sverige. Att bidra till att den ökar ytterligare är särskilt oansvarigt nu, i tider av ekonomisk osäkerhet och instabilitet. Att unga tvingas ta massiva banklån för att få en trygg bostad är ett politiskt misslyckande, inte en lösning på bostadsbristen. Skuldsättningen innebär stora risker och kan få förödande konsekvenser både på individ och samhällsnivå.
Unga drabbas också av den dysfunktionella hyresmarknaden. De lägenheter som har låg hyra kräver långa kötider, och de lägenheter som går att tillgå med kortare kötider är dyra nyproducerade lägenheter. Detta utestänger unga från bostadsmarknaden, särskilt då de inte uppnår fastighetsägarnas uthyrningskrav. Att en ungdom ska tjäna flertalet gånger årshyran samt stå i kö i flera år för att ha någonstans att bo hindrar den svenska utbildningsgraden, och hindrar unga arbetare från att jobba i städerna. Utan ung arbetskraft stannar samhället för oss alla.
Regeringens prioritering att höja ROT-avdraget är ett hån mot ungas redan ansträngda ekonomi. Istället för att satsa på hållbara, billiga och åtkomliga lägenheter för unga satsar regeringen pengar på att renovera villor.
Kort och gott: Vi behöver en bostadspolitik för ungas ekonomi. Regeringens nonchalanta inställning till ungas ekonomi speglas tydligt i deras bostadspolitik. Vi vill att regeringen vet att deras politik inte går obemärkt, och att vi ser deras underminering av ungas ekonomi. Vi unga försöker så gott vi kan, nu vill vi att regeringen också gör det.
