Makrotillsynkommittén presenterade igår sin statliga utredning och föreslår ett höjt bolånetak och lättade amorteringskrav. jagvillhabostad.nu är kritiska till förslagen och ser betydande risker med ökade priser och förvärrad skuldsättning bland unga.
Utredningen “Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder” som tillsattes den 13 april 2023 har nu lämnat över sitt betänkande till finansmarknadsminister Niklas Wykman. Utredningen har kollat på risker förenade med hushållens skuldsättning samt åtgärder som kan motverka dessa risker. Utifrån det föreslår kommittén, under ledning av Peter Englund, en rad åtgärder. Höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent, avskaffande av det skärpta amorteringskravet och slopande av amorteringskravet på två procent för lån över 70 procent av bostadens värde. Istället ska ett allmänt amorteringskrav på 1 procent införas vid en belåningsgrad över 50 procent. Man föreslår även ett skuldkvotstak som begränsar utrymmet för hur stora lån ett hushåll kan ta till 5,5 gånger av låntagarnas bruttoinkomster.
Om utredningens samtliga förslag genomförs kommer det att leda till betydande prisökningar på bostadsmarknaden. Utredaren Peter Englund konstaterade själv på pressträffen att de kortsiktiga prisökningarna kan förväntas vara upp till 10 procent. Det här kommer att motverka själva syftet med de föreslagna åtgärderna och göra det ännu svårare för unga hushåll att komma in på bostadsmarknaden, samtidigt som de riktiga vinnarna blir fastighetsutvecklare, banker och de som redan äger sin bostad. Mellan 1996 – 2023 har bostadsrättspriserna ökat från i snitt 4996 kr per kvadratmeter till 42 690 kr per kvadratmeter (Svensk Mäklarstatistik), vilket är den starkast bidragande orsaken till att det är så svårt att komma in på den ägda bostadsmarknaden idag. Reformer som späder på detta problem kan inte vara lösningen för att underlätta inträde på bostadsmarknaden, varken det hyrda eller ägda.
Utöver riskerna med prisökningar är den höga skuldsättningen bland befolkningen skäl till att kraftigt ifrågasätta förslagen. Svenskarna är redan idag en av EU:s mest belånade befolkningar, särskilt bland unga vuxna där många har stora och riskfyllda lån, vilket har gjort både privat- och samhällsekonomin extremt räntekänsliga. Redan med dagens amorteringskrav skiljer vi oss från många andra länder i Europa som har en betydligt starkare amorteringskultur. Att lätta på amorteringskraven i den radikala omfattning som föreslås kommer endast att spä på detta problem och därmed utsätta många unga vuxna för stora privatekonomiska risker. Det skulle även leda till en minskad rörlighet för unga som inte har något annat val än att köpa sin bostad, eftersom de måste bo i sin bostad tillräckligt länge för att inte riskera att bostaden tappar i värde.
– När bostadsdepartementet och byggstöden avskaffades på 90-talet inledde det en successiv övergång från det offentligas finansiering av bostadspolitiken, och därmed den finansiella risken, till att hushållen och fastighetsbolagen idag får stå för hela notan själva. Det har varit en misslyckad politik som har lett till alldeles för få byggda bostäder och alldeles för stora prisökningar i det ägda boendet, vilket har skapat en drastiskt ojämlik bostadsmarknad. Utredningens förslag är ett försök att åtgärda problemen som uppstått genom samma tankegångar som ledde oss dit från första början. Det kommer inte funka, säger Alexander Wilson van Deurs, förbundsordförande på jagvillhabostad.nu.
