Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE MicrosoftInternetExplorer4 /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:”Normal tabell”; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:””; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:”Calibri”,”sans-serif”; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:”Times New Roman”; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:”Times New Roman”; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
Ungdomar är en grupp som har särskilt svårt att hitta en bostad. De kommer att bli fler framöver, pressen på bostadsmarknaderna kommer att öka och det kommer att bli ännu svårare för unga att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. Färre kommer att få en egen bostad och fler kommer att tvingas bo utan besittningsskydd. Regeringen konstaterar det vi redan visste, men presenterar inga konkreta förslag på hur situationen för unga på bostadsmarknaden ska förbättras. Hyres- och förvärvsgarantier ska finnas kvar, vilket är bra – de är ett erkännande av att villkoren på bostadsmarknaden inte stämmer överens med ungas förutsättningar – men otillräckligt.
Statens utgifter för bostadsförsörjningen fortsätter att minska. De bostadspolitiska målen om långsiktigt fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven säger ingenting om hur staten ska hantera grupper vars efterfrågan inte matchas av utbudet. Hushållens behov och önskemål ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas – men inte om hushållen behöver och önskar små, prisvärda bostäder, eller? Regeringen säger sig arbeta för att bostadsmarknadens funktionssätt ska förbättras genom att den får långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder i alla upplåtelseformer – men hyresrätten (den boendeform som unga framför allt kan och vill efterfråga) är skattemässigt missgynnad på bekostnad av bostads- och äganderätter, som belönats med ränteavdrag och ROT-avdrag.
Alliansregeringens redovisning av måluppfyllelsen för bostadspolitiken rapporterar glatt att hushållens boendeekonomi har förbättrats. Att andelen personer med låg ekonomisk standard är högre bland 20-29-åringar än i andra grupper nämns inte, inte heller att en fjärdedel av de unga som flyttat hemifrån inte klarar sina boendekostnader och att tio procent måste be sina föräldrar om ekonomisk hjälp.
Valfriheten på bostadsmarknaden har ökat – för dem som redan har en bostad, eller har råd att köpa en. Möjligen kan unga bostadssökande nu få välja mellan ännu fler höga andrahandshyror eller villkorade inneboenden – boenden som de inte efterfrågar, och som inte löser deras situation på längre sikt.
Nej, jagvillhabostad.nu är inte imponerade av regeringens budgetförslag. Vi väntar fortfarande på åtgärderna som ska främja tillväxt, rörlighet och samhällelig utveckling genom att adressera bostadsbristen bland unga. I finansplanen, där regeringen sammanfattar budgetförslaget och redogör för sin ekonomiska politik, konstateras att det låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi innebär att det finns möjlighet att ta tillvara lediga resurser inom byggsektorn. Bra! Satsa då på byggandet av bostäder som unga kan efterfråga. Byggpriserna är låga och resurser finns tillgängliga – att bygga för unga kan ytterligare förbättra och effektivisera byggprocesserna genom att nya lösningar och tankesätt måste prövas. Dessutom skapar det jobb. Varför finns inte det med i regeringens budgetproposition?
Källor:
Ung idag 2009 (pdf), Ungdomsstyrelsen 2009
Unga vuxnas boende (pdf), Hyresgästföreningen 2009
Avstamp, Arbetsförmedlingen 2009 (www.avstamp.nu)
