9 000 kr/mån för en nyproducerad hyresrätt på 53 kvadratmeter i Hornsberg. 6 616 kr för motsvarande bostadsrätt. Unga har inte möjlighet att varken hyra eller köpa utbudet på marknaden. De som möjligen skulle ha råd, till exempel 40-talisterna, bor billigare i sina villor, bostadsrätter eller gamla hyresrätter och tänker därför inte betala mer för mindre. Vilka ska då bo i dessa nyproducerade lägenheter? Rolf Persson, vd för Industrifakta, säger till Metro att de nyproducerade lägenheterna bara kan hyras ut på grund av bostadsbristen.
Det byggs alltså lägenheter som ingen egentligen vill ha. Regeringens bostadspolitiska mål är fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. De med god ekonomi får motvilligt hyra eller köpa något de egentligen inte vill ha. Samtidigt står de med svagare ekonomi – däribland ungdomarna – utan bostad för att utbudet inte matchar deras efterfrågan. Det låter väldigt mycket som en marknad där utbudet inte svarar mot behoven.
Risken är nu att höga byggkostnader gör att svenska hushåll skyr nybyggena. Byggkostnaderna måste ner en femtedel för att blivande pensionärer ska kunna tänka sig att flytta. Att byggbolag inte frågat unga vad de efterfrågar har länge varit ett faktum, men nu verkar de inte fråga någon överhuvudtaget. Byggbolagen är övermodiga och politikerna tittar på.
Att rörligheten på bostadsmarknaden har minskat beror inte bara på att nyproduktionen är dyr. Förändrad fastighetsskatt och begränsat uppskov med reavinstskatten gör det billigare för många att bo kvar i en bostads som inte är optimal.
Dessutom är hyresrätten skattemässigt missgynnad. Genom ränteavdragen, ROT-avdragen och den förändrade fastighetsskatten blir kostnaden för en nyproducerad hyresrätt 2 000 kr högre än för en bostadsrätt eller villa enligt en undersökning gjord av Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
En skattemässigt missgynnad hyresrätt, svag rörlighet på bostadsmarknaden och nyproduktion som inte motsvarar ungas – eller ingens – efterfrågan bidrar till en skev bostadsmarknad som i sin tur genererar kostnader/förlorande intäkter för samhället. Situationen är inte hållbar och bostadsbristen blir värre med tiden, oavsett konjunktur. En undersökning från Dagens Industri visar att svenska folket anser att politikerna inte har tagit bostadsbristen på allvar. Hur ska regeringen hantera att utbudet inte motsvarar den egentliga efterfrågan? Hur ska det bostadspolitiska målet uppnås?
Det är två av flera frågor vi vill diskutera med bostadsministern Stefan Attefall (KD) i samband med överlämningen av vårt upprop. Stöd oss i samtalet med honom genom att skriva under här.
Artikeln i Metro kan du läsa här och artikeln i Dagens Industri kan du läsa här.
