Remissvar SOU 2010:60 –

Inledningsvis

Jagvillhabostad.nu välkomnar SOU 2010:60. Det är nödvändigt att ålder får samma grundskydd som övriga diskrimineringsgrunder för att undvika att ålder används slentrianmässigt som grund till olika ställningstaganden. Dock diskuteras inte den strukturella diskrimineringen av unga vuxna på bostadsmarknaden. Det är något jagvillhabostad.nu efterlyser.

Unga vuxnas situation

I utredningen står att förbudet inte ska hindra särbehandling på grund av ålder om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ungdomslägenheter och studentbostäder föreslås omfattas av undantaget. Jagvillhabostad.nu anser att det är ett viktigt undantag eftersom unga är en utsatt grupp som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Det beror på att unga ofta har låga inkomster, inget eller litet sparat kapital, osäkra anställningsvillkor, få kontakter och referenser. Men också på grund av att nyproduktionen utesluter unga då bostäderna som byggs ofta är stora och dyra. Det är en strukturell diskriminering som SOU 2010:60 dessvärre inte diskuterar och problematiserar.

Bostadsförmedlingarna – och hur ovanligt förekommande de är – tas upp kortfattat i utredningen. Jagvillhabostad.nu saknar en djupare diskussion om vikten av dem ur ett diskrimineringsperspektiv. Bostadsförmedlingar baserade på kötid är ett verktyg för att undvika diskriminering. En bostadsförmedling som inte baseras på kötid är en marknadsplats där hyresvärdar kan handplocka sina hyresgäster. Unga har som ovan nämnts ofta låga inkomster, osäkra anställningsvillkor, få kontakter och referenser. Detta i kombination med de fördomar som finns – bland annat att unga skulle vara mer oansvariga än äldre vuxna – gör att de ofta sorteras ut. Köfunktionen är därför betydelsefull för att undvika denna typ av diskriminering.

Ålder som verktyg

Att kommunerna – med sitt bostadsförsörjningsansvar – kan använda ålder som ett verktyg för att utnyttja bostadsbeståndet mer optimalt är viktigt. Det kan exempelvis handla om att unga inte är beroende av hiss i samma utsträckning som äldre. Det är också viktigt att ett bostadshus som planeras och byggs utifrån ungas förutsättningar även kan förmedlas inom ett lämpligt och väl avvägt åldersspann. Det förutsätter även att åldersspannen tillåts ha en flytande skala eftersom etableringsprocessen på bostadsmarknaden är föränderlig och kan skilja sig mellan olika delar av landet.

Undvik segregering

Ett samhälleligt problem med kategoriseringen utifrån olika åldersgrupper är att bostadsmarknaden riskerar att successivt bli mer och mer segregerad. Därför anser jagvillhabostad.nu att alla undantag, oavsett ålderskategori, bör tillämpas på ett sådant sätt att det inte ökar boendesegregationen i samhället. Att till exempel bygga för unga i nya och befintliga stadsdelar är ett sätt att bryta eller motverka kategoriseringen och segregeringen.

Avslutningsvis

Jagvillhabostad.nu ser gärna att utredningen uppmärksammar den strukturella diskrimineringen av unga på bostadsmarknaden, men också i samhället i stort. Att vara ung vuxen behandlas tyvärr i fler hänseenden som en övergående period där man uppmanas att vänta in bättre tider som äldre vuxen. Vi menar – samstämmigt med barnkonventionen – att tiden som ung vuxen har ett egenvärde, både för varje enskild individ men också för samhället i helhet. Unga vuxna har samma rättigheter som övriga medborgare. Vi välkomnar därför även en bredare diskussion om åldersdiskriminering!

Danielle Zachrisson
Bostadspolitisk samordnare
0703 016101