För ett halvår sedan intervjuades jag i Sveriges Radio (då i egenskap som ordförande lokalt i Stockholm) och blev ombedd att kommentera inkomstkraven som många hyresvärdar ställer på sina hyresgäster. Det är tyvärr fortfarande mer regel än undantag att nya hyresgäster måste tjäna tre gånger månadshyran. jagvillhabostad.nu har länge förespråkat ett sänkt inkomstkrav och tycker det är hög tid att kommuner runt om i landet ser över dessa förlegade inkomstkrav och anpassar dem till den verklighet många unga vuxna lever i.
Det är numera vanligt att unga människor arbetar utan att ha en fast tillsvidareanställning, och ungas inkomster är i regel lägre än hos andra grupper. Till följd av allt högre kompetenskrav tenderar unga vuxna dessutom att studera längre och etablera sig på arbetsmarknaden senare än för bara en generation sedan. Allt detta gör de tilltagna inkomstkraven (som ibland är så hög som 3,5 x månadshyran i fast inkomst) till ett stort hinder för att komma ut på bostadsmarknaden.
Enligt en rapport från SCB så var hyran för nybyggda hyresrätter på 1 r.o.k. under 2014 i genomsnitt 6000kr/ månad och för 2 r.o.k. 7800 kr/ månad. Detta betyder att bland de flesta kommunala bostadsbolag runt om i landet men även privata hyresvärdar, krävs en fast inkomst på 18 000 kr eller 23 400 kr/månad (där vikariat och timanställningar ofta inte godtas som inkomst) för 1 r.o.k. respektive 2 r.o.k. Det är förstås inte rimligt att en för stor del av inkomsten går till hyran. Men det är redan verkligheten för alla unga och studenter som blivit hänvisade till att bo i andrahand, som inneboende eller svart. Så varför ska dessa inkomstgrupper inte få hyra ett förstahandskontrakt med liknande eller till och med lägre hyra?
Mantrat om att ”de billigaste bostäderna finns i det äldre/ befintliga beståndet, inte i nyproduktion” stämmer, men att utesluta en stor del av unga från nyproduktion, fastän man har tillräckligt med kötid är inte på något vis rättvist mot dagens unga eller framtida generationer unga. Det är snarare direkt kontraproduktivt om målet är att fler unga ska kunna få möjligheten att skaffa sig ett eget hem.
Stockholm och Göteborg är två exempel på kommuner som “gått före” och sänkt sina inkomstkrav rejält på hyresgäster hos sina allmännyttiga bostadsbolag. Stockholm sänkte sitt krav vid årsskiftet 2014-2015 till att man som hyresgäst bör ha 4679 kr/ månad kvar att leva på när hyran är betald (vilket är existensminimum – det Kronofogden anser behövas för att uppnå skälig levnadsnivå). I Göteborg skrotade man i somras inkomstkravet helt och låter istället hyresgästen själv bestämma vad den anser är lämpligt att ha kvar varje månad efter hyran är betald. Det finns givetvis många fler kommuner än Stockholm och Göteborg som redan sänkt sina inkomstkrav men faktum kvarstår att ett inkomstkrav på runt tre gånger månadshyran fortfarande är norm.
Bostadsbristen i Sverige innebär givetvis många utmaningar och inkomstkraven är ett av många. Men så länge inkomstkraven är utformade som idag så kommer unga vuxna alltid vara en grupp som har det svårt att få en egen bostad, oavsett om det byggs 700 000 bostäder eller inte. jagvillhabostad.nu tycker att det är dags för verklighetsförankrade inkomstkrav där unga vuxna ges en rättvis chans att få tag på en hyresrätt. Därför är jagvillhabostad.nu:s budskap till landets alla kommuner och privata hyresvärdar enkel: sänk era inkomstkrav!
/Aidin Zandian, ordförande
