I februari bjöd vi in till frågestund på Instagram med Anna Ericsson, utredare på Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO är en myndighet som arbetar mot diskriminering och på andra sätt främjar lika rättigheter och möjligheter. Instaliven blev tyvärr inställd men vi har skickat vidare era frågor till Anna och här kommer alla svar!
Q: jagvillhabostad.nu jobbar ju med och utifrån ungas perspektiv och behov på bostadsmarknaden. Har du någon reflektion kring ungas situation och hur unga bostadssökande riskerar att missgynnas?
A: Unga riskerar att missgynnas av de krav som hyresvärdar och bostadsbolag ställer på blivande hyresgäster. Krav på hög inkomst i relation till hyran och vilken inkomst som godkänns kan särskilt drabba unga. Även krav på lång kötid kan missgynna unga som inte haft möjlighet att stå i bostadskö lika länge som äldre personer.
Q: Många unga bor i andrahand, men andrahandsmarknaden omfattas inte av diskrimineringslagen. Har du några tankar kring det?
A: DO har i olika sammanhang lyft att det finns problem kopplade till allas lika rättigheter och möjligheter på andrahandsmarknaden. I DO:s dialog med civila samhället framkommer att många individer upplever att de väljs bort som andrahandshyresgäster eller att de på andra sätt missgynnas av skäl som har samband med exempelvis etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning. Diskrimineringslagen omfattar i normalfallet inte andrahandsmarknaden, vilket innebär att individer som missgynnas på grund av exempelvis sin etniska tillhörighet saknar rättsligt skydd. Mot denna bakgrund anser DO att det vore av intresse att en utredning tittar på åtgärder som säkerställer lika rättigheter och möjligheter på andrahandsmarknaden oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
DO är också av uppfattningen att förmedlingsplattformar och risker för diskriminering skulle behöva utredas, bland annat genom att undersöka om det på förmedlingsplattformar förekommer bostadsannonser med uthyrningskriterier som skulle kunna vara diskriminerande, och hur omfattande problemet i så fall är. Fokus bör även riktas mot att undersöka om förmedlingsplattformar möjliggör för hyresvärdar och den som vill hyra ut i andrahand att sortera bland de bostadssökande
utifrån parametrar som har samband med en eller flera diskrimineringsgrunder. Därtill anser DO att det finns anledning att undersöka om och i så fall hur den till synes ökade användningen av förmedlingsplattformar påverkar förekomsten av eller riskerna för diskriminering på hyresbostadsmarknaden.
Q: Vad kan vara exempel på trakasserier på bostadsmarknaden? Och vad kan man göra om man blivit utsatt för exempelvis sexuella trakasserier när man sökt bostad på internet, eller av en hyresvärd?
A: Om hyresvärden eller någon som är anställd hos hyresvärden trakasserar en bostadssökande är det diskriminering. Med trakasserier menas ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara att en företrädare för en hyresvärd uttrycker sig rasistiskt mot en hyresgäst.
Om man blivit utsatt av en hyresvärd så kan man vända sig till DO med en anmälan. Däremot reglerar inte diskrimineringslagen det som händer mellan privatpersoner. Om man till exempel blivit kränkt, sexuellt ofredad, trakasserad eller utsatt för våld av en privatperson, kan man anmäla det till polisen.
Q: Vi vet att mörkertalet över anmälningar kopplat till bostadsområdet är stort, vill du ge en bild av vad det kan bero på?
A: DO delar bilden av att det finns ett stort mörkertal. En stor utmaning i arbetet mot diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder är att många som diskrimineras inte anmäler det. Utsatta individer har på grund av bristande transparens och förutsägbarhet sällan förutsättningar för att upptäcka att de har blivit diskriminerande, eller så känner de inte till sina rättigheter. Även personer som känner till att de blivit diskriminerade och som har kunskap om diskrimineringslagens förbud, kan av olika skäl välja att inte göra en anmälan.
Q: Hur påverkar bostadsbristen risken för diskriminering?
A: Det finns forskare som menar att situationen på bostadsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för diskriminering, och att diskriminering kan tillta i en överhettad lokal bostadsmarknad med avsaknad av lediga bostäder, medan hyresvärdar som har lediga lägenheter (vilket förekommer oftare i mindre orter) kommer att vara mer benägna att vara mer flexibla i sina bedömningar, exempelvis genom att rucka på sin uthyrningspolicy. Se Backvall Karin och Molina Irene (2019). Uthyrares röster om tillhandahållande av bostadskontrakt. Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
Q: Boendesegregationen ökar ju i Sverige, går det att säga något om kopplingen mellan segregation och diskriminering?
A: I DO:s rapport Diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder framgår att forskningen om diskriminering på bostadsmarknaden är begränsad, men visar att det finns ett samband mellan diskriminering och segregation. Etnisk diskriminering förekommer på bostadsmarknaden och diskriminering kan vara en faktor som hindrar människor, och då särskilt människor med viss etnisk tillhörighet, från att få bostad i vissa områden. Resultatet är boendesegregation, eller med andra ord en uppdelning av olika sociala grupper mellan bostadsområden. Det finns alltså stöd för att diskriminering spelar en roll när det gäller att bidra till och upprätthålla segregation. DO menar att det saknas både kunskap och forskning på bostadsområdet om vad som kan utgöra diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder. Till exempel finns det behov av mer kunskap om, och i så fall hur, diskriminerande praktiker på hyresbostadsmarknaden kan bidra till segregation på bostadsmarknaden.
Q: Hur jobbar DO mot bostadsdiskriminering?
A: DO:s huvudsakliga fokus i verksamheten handlar om att vi tar emot och utreder anmälningar om diskriminering, däribland inom bostadsområdet. Syftet med det är att människor som utsätts för diskriminering ska få upprättelse. Om vi utreder en anmälan och kommer fram till att det är diskriminering så begär vi diskrimineringsersättning, en sorts skadestånd, av den som gjort sig skyldig till diskriminering. Vi kan också företräda enskilda personer i domstol.
DO kan också genomföra tillsyner mot olika verksamheter, till exempel ett bostadsbolag. När vi genomfört en tillsyn fattar vi ett tillsynsbeslut som innebär att DO uttalar sig om en verksamhet (tillsynsobjekt) bryter mot diskrimineringslagen. Tillsynsbeslutet ska tydliggöra vad lagen innebär och är tänkt att bidra till att förebygga framtida diskriminering. Förutom att ta emot och utreda anmälningar om diskriminering så har vi också i uppdrag att förebygga diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Det främjande och förebyggande arbetet handlar om att genom bland annat dialog med civila samhället utveckla och synliggöra kunskap om diskriminering och utifrån den här kunskapen också bedriva ett påverkansarbete.
Under åren 2017–2021 inriktade DO en del av myndighetens arbete på att motverka diskriminering på hyresbostadsmarknaden. Arbetet avslutades med en rapport där DO redogör för kunskapsläget vad gäller olika aspekter av diskriminering på hyresbostadsmarknaden, med fokus på hur utformningen och tillämpningen av bostadsförmedlingssystem och uthyrningskriterier kan bidra till diskriminering. Vidare föreslås ett antal åtgärder för att uppnå förändring i riktning mot en bostadsmarknad som är fri från diskriminering. Rapporten går att hitta här. DO har också tagit fram en guide riktad till hyresvärdar. Guiden beskriver vad förbudet mot diskriminering innebär och tar upp exempel på hur diskriminering på bostadsmarknaden kan se ut. Guiden ger också tips på hur hyresvärdar kan arbeta för att förebygga diskriminering. Guiden finns här.
