Vid terminsstart förra året var kaoset totalt i Malmö och Lund. Antalet studenter översteg antalet bostäder med råge. Många av studenterna kom från andra länder och var utan kontakter som kunde ge dem en plats att bo. Bland dem var männens situation extra utsatt eftersom de flesta som hyr ut rum helst vill hyra ut till svensktalande tjejer. För att lösa sin situation tältade vissa, andra delade ett förråd och flera styrde kosan till andra universitet eller bara hem igen.
Förra året berättade Malmö Högskolas bostadssamordnare om studenter som tvingats sova på gatan. I år möttes Christoffer Ivarsson, ordförande för Lunds studentkårer av övernattande internationella studenter utanför International Housing Office vid Lunds universitet. Precis som förra året leker rektorer, politiker och tjänstemän ett blame game. De skyller på varandra i stället för att ta ansvar för situationen.
Som ett svar på problemen vid förra terminsstarten skrev jagvillhabostad.nu rapporten Snabba Hus. Fokus låg på att hitta lösningar som kan appliceras så snart som möjligt. De stora strukturella förändringar som måste till för att förändra bostadsmarknaden till något bättre kommer ta väldigt lång tid på sig att införas och ge resultat. Det hjälper inte de studenter och unga som behöver någonstans att bo idag, kanske helst igår.
I vissa läger har Snabba Hus tagits emot med öppna armar. Men många beslutsfattare tycker att snabba lösningar per automatik är dåliga. De få exempel på när kortsiktiga lösningar blivit permanenta, som ett barackboende i Lund, används som argument till att aldrig jobba snabbt igen. Men kortsiktiga lösningar blir bara permanenta när en långsiktig politik saknas. Om det finns planer som kan ta över efter de snabba lösningarna så finns heller inga problem. De som dissar kortsiktiga lösningar dömer i princip ut sin egen långsiktiga politik.
Årets upprepning av förra årets bostadsmisslyckande är antagligen inte det sista. Förutsatt att Lunds universitet och Malmö Högskola bibehåller sin popularitet kommer också nästa terminsstart kantas av studenter som sover på gatorna. Beslutsfattarna har två val: Antingen hoppas på att studieavgifterna för utländska studenter som inträder 2011 drar ned antalet studenter. Eller att beslutsfattarna ser på sig själva i stället för att peka åt andra och lär sig hålla två tankar samtidigt: långsiktigt och kortsiktigt.