Igår presenterade regeringen sitt förslag till ny lagstiftning kring allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler. Förslaget får kritik från flera håll. Vänsterpartiet i Stockholm menar att det i praktiken innebär marknadsanpassade hyror och ökad segregation. Sveriges Byggindustrier anser att förslaget bara utgör en “fasadputsning” – bruksvärdessystemet finns ju kvar, och med detta “kvarnstenen om halsen på bostadsmarknaden”. Jagvillhabostad.nu tycker att det är oklart hur allmännyttans roll kommer att se ut framöver – vad händer om viktiga bostadsförsörjningsåtgärder inte är det mest vinstdrivande eller affärsmässigt korrekta?
Allmännyttan har en särskild ställning på bostadsmarknaden och är ett viktigt verktyg för att kommunerna ska kunna uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar. Det är positivt att den nya lagen uttryckligen säger att allmännyttiga bostadsbolag ska främja bostadsförsörjningen.
Det finns dock risker med det nya lagförslaget. Allmännyttan bör inte ses som ett kommunalt bolag vilket som helst, som är till för att ge plus i kommunkassan. Krav på affärsmässighet och hög avkastning kan leda till att det blir svårt för de kommunala bolagen att producera bostäder som unga kan efterfråga. Det är också lite oklart vilken funktion de allmännyttiga bostadsbolagen fyller som inte de privata kan göra, om “affärsmässigheten” innebär att de inte kan besluta om åtgärder på andra grunder än hög avkastning och vinstmaximering.
Om kommunerna inte kan använda sina bolag som bostadspolitiska verktyg – vilket kan försvåras om kommunerna inte direkt kan uppdra åt kommunala bostadsbolag att genomföra bostadsförsörjningsåtgärder, utan måste upphandla på öppen marknad, eller om allmännyttan måste sälja sina lägenheter eftersom det är en “bättre affär” än att behålla dem – kan de få svårare att säkra bostadsförsörjningen för svaga grupper.
Du kan läsa propositionen och regeringens pressmeddelande här. Pressträffen som hölls igår finns på video på samma sida.
