Bostadsmarknaden i Sverige är ojämlik på många olika sätt, och även förutsättningarna för kvinnor och män skiljer sig åt. Idag på internationella kvinnodagen lyfter vi några av orättvisorna som måste fortsätta motarbetas.
Bostadsbristen förpassar många unga till en otrygg andrahandsmarknad där kvinnor är särskilt utsatta för sexuella trakasserier och kränkningar. Bristen på rimligt prissatta bostäder försvårar också möjligheten att lämna en destruktiv eller våldsam relation, vilket Sveriges kvinnojourer under en lång tid slagit larm om. Enligt en undersökning från Hyresgästföreningen skulle 30 procent av Sveriges kvinnor som bor i hyresrätt skulle inte ha råd att bo kvar efter en separation.
Hemlöshet och fattigdom hos ensamstående föräldrar ökar, värst drabbas utlandsfödda ensamstående mammor. Förklaringen uppges bland annat vara kopplad till språkliga barriärer, diskriminering och/eller en avsaknad av kontakter som antingen kan leda till en förbättrad bostadssituation eller till en anställning. Ensamstående mammor och barn är också överrepresenterade i vräkningsärenden, vilka blir allt fler.
Kvinnors ofta sämre anställningsvillkor och löner är en faktor som spelar stor roll för möjligheten att efterfråga en bostad, och under 2023 har lönegapet ökat. Höga hyror på andrahandsmarknaden liksom i nyproduktion försämrar också möjligheten att spara pengar, vilket på sikt riskerar att få konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten. I snitt tar det 16 år för kvinnor att spara ihop till en kontantinsats för en bostadsrätt och 14 år för män.
En bostadsmarknad där alla unga oavsett identitet, bakgrund och inkomst har möjlighet att bo tryggt måste bli en självklarhet. Därför fortsätter vi kämpa tillsammans.
Vill du stötta vårt arbete? Bli medlem gratis.
