Stockholms Fria skriver den 4 juni om bostadsbyggandet och ombildningarna i Stockholm. Bland annat får nätverkets Sofia Larsson uttala sig. Stadshusmajoritetens mål är att 15 000 nya bostäder ska byggas, varav 8 000 ska vara hyresrätter. Men det ser svårt ut, skriver tidningen. Slopade subventioner leder till minskat byggande, och högre hyror.
Räntebidragen ska successivt avvecklas, vilket leder till högre hyror, skriver Stockholms Fria. De infördes för att kompensera boende i flerbostadshus för de ränteavdrag som boende i villor kan göra. Men år 2012 ska de vara borta. Samtidigt så har de statliga subventionerna till bostadsbyggande försvunnit, vilket har lett till att bostadsbyggandet minskat det första kvartalet i år. Tidningen har pratat med Jonas Hagetoft, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen Stockholm, som säger:
” – Vi såg ganska omgående när subventionerna skulle slopas att man ställde om från att bygga hyresrätter till att bygga bostadsrätter istället.”
Han är också oroad över ombildningarna, och därmed för hyresrättens framtid. Tidningen skriver att det i dagsläget finns intresse för ombildning i 16 767 av allmännyttans 96 000 lägenheter. Hur många det slutligen blir som ombildas går inte att veta idag, men troligt är att det blir fler än de 8 000 nya hyresrätter man från den borgerliga majoriteten har som mål att bygga. Och i tidningsartikeln backar bostadsborgarrådet Kristina Alvendal från det målet, trots att hon tidigare uttalat det:
” – När det gäller de 8 000 hyresrätterna så är det inte ett politiskt löfte, det är de kommunala bostadsbolagens befintliga planering. Sedan kan det hända att man drar ifrån eller lägger till, det här är ju levande materia.”
Hon bemöter farhågorna om en generellt högre hyresnivå i det befintliga beståndet, i och med att det som byggs nytt blir dyrare än det befintliga och att det är de billigare hyresrätterna som försvinner i ombildningen, med:
” – Det är viktigt att bygga både billigt och dyrt. Men man ska inte underskatta de flyttkedjor som nyproduktionen skapar. En familj flyttar till en nybyggd lägenhet och lämnar en tvåa efter sig, till den flyttar två som lämnar varsin billigare lägenhet som andra i sin tur kan ta över efter sig.”
Stockholms Fria skriver:
” Just de flyttkedjor borgarrådet talar om har länge varit en käpphäst inom svensk bostadspolitik, oavsett vem som suttit vid den politiska makten. Tanken är att nyproduktion i det övre prissegmentet skapar rörlighet på bostadsmarknaden genom att äldre generationer gör karriär på bostadsmarknaden parallellt med att de gör lönekarriär på arbetsmarknaden.”
Nu har dock flyttkedjornas effektivitet ifrågasatts. Det är den statliga Boutredningen som riktat hård kritik mot flyttkedjorna som universallösning,skriver tidningen. Boutredningen skriver att de inte fungerar så bra på marknader med bostadsbrist och stor inflyttning, och det finns ingen grund för att det skulle vara bättre att inte bygga för bostadskön utan för de som kan betala mer för sig. Och Jagvillhabostad.nu:s Sofia Larsson säger att man har dolt ett förlegat företagsekonomiskt resonemang bakom diskussionen om flyttkedjor:
” – Man har ju generellt riktat in sig på det övre segmentet som kan betala mer fast det är de unga som inte har råd man borde satsa på. Unga ses inte som en kundgrupp. Men det är en jättestor kundgrupp, och de kan betala sin hyra, säger Sofia Larsson och hänvisar till undersökningar som visar att den icke oansenliga grupp unga som bor på andrahandsmarknaden betalar i genomsnitt 40 procent mer i hyra än dem som har förstahandskontrakt.”
Tidningen skriver också om nätverkets arbete med att bevisa att det går att bygga för unga, och tar upp VillBo-huset i Huddinge som exempel.
