Oansvarig bostadspolitik kan hota Sveriges ekonomi

I veckan kom nyheten att bostadsrättspriserna i Sveriges storstäder stigit med 600-750 procent sedan 1996. I Malmö har priserna ökat mest, med 750 procent.

Att situationen ser ut som den gör och att priset för en bostad i dag är orimligt hög är inte bara skrämmande utan även resultatet av en oansvarig bostadspolitik som drabbat hela landet.

Priserna på bostäder har skjutit i höjden på grund av att det helt enkelt finns för få bostäder att efterfråga. I slutändan betalar folk inte vad en bostad egentligen är värd, utan vad de är beredda att skuldsätta sig för att få ett hem.

Så ser verkligheten ut och det är en konsekvens av att de som haft ansvar över bostadspolitiken de senaste 20 åren inte tagit bostadssituationen på allvar.

Bostadspolitiken fram till i dag har främst gynnat de som redan är etablerade på bostadsmarknaden. Slopade subventioner för hyresrätter, avskaffandet av fastighetsskatten, utförsäljning av allmännyttan och liten hänsyn till den stora barnkull som föddes under 90-talet har lett till en rejäl bostadskris som inte kan ignoreras.

Nu börjar bostadsbristen att få allvarliga konsekvenser och den ser ut att hota den svenska ekonomins stabilitet med en eventuell bostadsbubbla.

Nu vaknar den politiska eliten upp. Men vad händer med alla de som tvingats ta lån på 450 procent av årsinkomsten för att kunna bo? Ett förslag är att införa amorteringskrav på 50 procent på bostadslån.

Vi tror dock inte att kravet kommer ha någon vidare effekt på bostadsbristen. Det kan leda till att priserna hålls nere och vara bra i syfte att motverka överbelåning men det skulle inte påverka bostadsbyggandet i stort.

Dessutom är vi övertygade om att unga vuxna i första hand behöver tillgång till billiga hyresrätter. Ett amorteringskrav, kan om det inte införs på ett försiktigt sätt, även slå hårt mot en grupp unga som tvingats in i en boendesituation som de egentligen inte valt själva.

Den nya regeringen har lovat 250 000 nya bostäder fram till år 2020. Nu väntar vi på att få veta vilka insatserna blir och på vilket sätt de nya bostäderna kommer att möta de bostadsbehov som finns.

Minst 300 000 unga vuxna i åldrarna 20-27 år i hela landet står utanför bostadsmarknaden på grund av att de inte har råd att köpa, inte har flera års kötid i bostadskön och för att det inte finns tillräckligt många små billiga hyresrätter. Unga har allt svårare att etablera sig i vuxenlivet.

Detta innefattar både bostads- och arbetsmarknaden, och den ekonomiska fattigdomen sprider sig bland unga. Mer än var tredje svensk kommun uppger att man har brist på bostäder till unga och unga vuxna har allt svårare att få tag på en bostad på hemorten.

Bostadsbristen innebär tyvärr för många att man har svårt att komma vidare i livet, och detta i synnerhet bland unga. Om du tvingas flytta en gång i halvåret finns det inte mycket utrymme för att söka arbete, bilda familj, studera i lugn och ro eller överhuvudtaget utvecklas som människa.

Detta är viktigt att ha som utgångspunkt när man diskuterar förutsättningarna på bostadsmarknaden. Det är också viktigt att man kopplar samman bostadsmarknaden med arbetsmarknaden och studieväsendet.

Vi har med oro sett hur tidigare regering avskaffat alla stöd till byggande av hyresrätter och inte presenterat några långsiktiga visioner vad gäller bostadspolitik. Den låga nybyggnadstakten har sedan 90-talet lett till ett mycket stort underskott på bostäder, inte minst bland grupper som kommit sent in på bostadsmarknaden.

Bara för att täcka efterfrågan på bostäder i ålderskategorin 20-27 år skulle det enligt Hyresgästföreningen totalt sett behövas 189 900 bostäder, varav 87 600 hyresrätter.

För att nå den genomsnittliga nybyggnadstakten per capita i resten av Europa skulle vi behöva bygga 50 000 nya bostäder varje år.

Jagvillhabostad.nu tror på alla typer av upplåtelseformer, men hyresrätten är extra viktig för unga vuxna. Detta dels för att man inte har råd att köpa en bostadsrätt eller en villa, men också för att man ofta lever ett liv där man måste vara flexibel och kunna flytta dit jobb och studier finns.

Läget på bostadsmarknaden är kritiskt och det är en stor utmaning att axla. Vi hoppas att den nya bostads-och stadsutvecklingsministern är väl medveten om det. Vi vill lyfta två förslag som skulle göra stor skillnad för bostadsbyggandet av bostäder för unga:

1. Bygg ut kollektivtrafiken till nya delar av staden och få fler områden attraktiva för unga vuxna. Unga vuxna bor helst i kollektivtrafiknära områden då man oftast inte har en egen bil och inte vill ha långt till skola, jobb eller nöjen.

2. Jämna ut skattevillkor mellan bostadsrätt och hyresrätt. I dagsläget har förändringar av fastighetsskatten, ROT-avdrag och rätten till ränteavdrag lett till att nybygda bostadsrätter har premierats av byggföretag och blivit billigare månadsvis att bo i jämfört med nybyggda hyresrätter. Med en rättvisare beskattning på hyresrätter kan man på regeringsnivå visa vilken typ av bostäder man önskar se fler av.