Förra veckan presenterade Finansinspektionen (FI) de nya reglerna för bolån. FI anser att det finns ett behov av amorteringskrav i Sverige. Enligt FI måste därför nya bolånetagare amortera ner sina bolån till 50 procent av bostadens värde. Ett amorteringskrav dämpar skuldsättningen och lägre skuldsättning ökar hushållens motståndskraft mot störningar .
Kritiker menar att de nya reglerna kommer att stänga dörren för unga och andra grupper som vill komma in på bostadsmarknaden. Men det stämmer inte riktigt, för så länge du uppfyller bankens krav med fast anställning och en insats på 15 procent, kommer du att få lån. Skillnaden med ett införande av ett amorteringskrav är att nya bolånetagare inte kommer att ta lika stora lån som idag. Vi på jagvillhabostad.nu tycker att kravet på amortering är ett helt rimligt beslut från FI. Det är dags att börja bromsa de skenande bostadspriserna eftersom vi anser att den investeringspekulation som sker på bostadsmarknaden idag är orimlig och inte hållbar i längden.
Vi har en akut bostadsbrist på grund av att bostadspolitiken de senaste 20 åren inte har tagit ansvar. Vi är fler som söker bostad än vad det finns bostäder att efterfråga, vilket lett till att priserna på bostäder i Sveriges storstäder stigit med 600–750 procent sedan 1996. Och även om vissa grupper fortfarande har möjlighet att ta stora bolån är det färre och färre som egentligen har råd att bo. Många av dem som får bolån tvingas ta lån som de aldrig i sina liv kommer kunna betala eftersom priserna är så extremt höga. Alternativet för att inte ta bolån lockar inte heller eftersom vi vet vad det innebär – att leva otryggt på andrahandsmarknaden under flera år i väntan på ett eget hyreskontrakt.
Nästan var tredje förstagångsköpare har lån på mer än 85 procent av marknadsvärdet av sin bostad. Mest skuldsatta är unga vuxna mellan 18 och 35 och det är där skulderna ökar. Vår totala summa av skulder är i genomsnitt 2,7 gånger högre än årsinkomsten. Detta är en bild som vi känner igen på jagvillhabostad.nu. Många av våra medlemmar berättar att de inte sett andra val än att ta stora bolån för att ha någonstans att bo. De har känt sig tvungna att köpa en bostad och genom olika typer av lån har de fastnat i lånefällan. Sanningen är att många av dagens unga bolånetagare egentligen inte har råd med de lån de tvingats ta. De håller tummarna att räntan ska hålla sig på nollstrecket, att de förblir friska och inte separerar för annars vet de vad som väntar – dyra andrahandshyror och opackade väskor i hallen.
Om vi ska ta på oss någon slags rättvise-glasögon kan vi även tycka att det är rimligt att bromsa upp priserna då det är de som senast kommit in på bostadsmarknaden som tar smällen när bopriserna tillslut faller. Då står vi där med gigantiska bostadslån som innefattar topp-, kredit-, och smslån. Hur vi än vrider och vänder på det är det vi unga som betalar priset för den usla bostadspolitik som drivits.
Byggandet i Sverige har de senaste åren inte hängt med befolkningstillväxten. Bostadsbristen måste byggas bort med blandade upplåteseformer. Med de skenande priserna i storstäderna är vi redan många som inte har råd att köpa en bostad och vi blir allt fler som den dörren redan är stängd för.
På kort sikt kommer de nya reglerna att innebära större svårigheter för unga att hitta en bostad som de har råd att köpa. Men på lång sikt är detta förhoppningsvis ett beslut som bromsar upp den spekulationskarusell som bostadsmarknaden har blivit.
FAKTA SKULDER I SVERIGE
Snittpris för en 1:a på 26 kvadratmeter i Stockholms län är 1,2 miljoner och i Göteborg är siffran över 930 000 kr (www.maklarstatistik.se).
Medianinkomsten i Sverige är 248 690 kr /år och för en ensamstående ung vuxen mellan 20–29 år är den inkomsten 167 500 kr /år (källa SCB 2013). Skulle räntan stiga med bara 3 % innebär det 2 500 kronor mer varje månad för en bostadsrätt med ett lån på 1 miljon kronor. Det är rätt mycket för en ung människa som i snitt får ut knappt 14 000 kr i månaden.
Var fjärde småbarnsfamilj har lån på mer än 85 procent av bostadens värde. (Källa TNS Sifos årliga bolåneundersökning.) För bara för några månader sedan kom rapporten om skulder i världen, Deleveraging ? What delevering. Sverige kommer på plats nummer 2 som världens mest privatskuldsatta land.
Sverige har på 15 år gått från en belåning på 80–90 procent av disponibel inkomst till 160–170 procent. (Källa OMX ValueGuard Index.)
Svenskarnas skuldsättning ökat med 78 procent sedan 2006.Hos Kronofogden är svenskarnas totala skuld 67 miljarder kronor. (Källa UC AB.)
Texten finns även publicerad på www.arkitekt.se/blogg/
