Ett höjt schablonavdrag från dagens 21 000 kronor till 40 000 kronor, full täckning för alla ägarens kostnader och en slopad möjlighet för andrahandshyresgäster att överklaga överhyror till hyresnämnden. Det är några av förslagen som enligt regeringen skulle få 20 000 bostadsrättsägare i Stockholm att hyra ut sina lägenheter.
Bild: Vanda Kehr (Original i tidningen: Anna Z Ek)
Men Hanna Mörck på på organisationen för unga bostadssökande jagvillhabostad.nu är kritisk:
– Schablonavdraget har redan höjts ett antal gånger och så vitt vi sett har det inte skett några förändringar. Vi ifrågasätter även starkt om det verkligen finns outnyttjade bostadsrätter i den omfattning som regeringen menar och varför dessa i så fall inte redan är uthyrda och om det är bra att skapa ett nytt hyressystem där man ska kunna sätta hyran utifrån en jämförelse med marknadspriserna i området, säger hon. Förslaget innebär att ägaren alltid får täckning för sina kostnader och att hyran beräknas utifrån marknadsvärdet plus månadsavgift och kostnad för eventuellt slitage. Hyresgästföreningen har räknat ut att en tvåa i storstäderna skulle kosta runt 15 000 kronor per månad. – Ofta är det ungdomar och studenter som har svårt att hitta boende vilka också ofta tjänar minst, vi tycker att det är märkligt att det är de här människorna som ska betala mest för sitt boende. Det som i stället skulle behövas är att det byggs fler bostäder menar Hanna Mörck. Och att vissa öronmärks åt unga.
– I genomsnitt kommer det två SL-bussar med nya människor, om letar någonstans att bo, till Stockholm varje dag. Så småningom når man en gräns när det inte går att tränga in fler personer i samma mängd bostäder.
Nicholas Lawrence står med en fot i varje läger. Dels hyr han och hans sambo ut sin bostadsrätt i Malmö, dels hyr de en lägenhet i andra hand i Stockholm.
– Jag tror att de som hyr ut skulle tjäna mer pengar men inte att förslagen skulle göra någon skillnad för hyresgästerna, säger han.
Regeringen föreslår att förändringarna träder i kraft den 1 januari nästa år. Riksdagen ska ta ställning till förslaget under hösten.
FAKTARUTA: 250 000 bostäder
250 000 nya bostäder skulle behövas i länet till år 2030. Det innebära att 13 000-20 000 nya bostäder behövs – varje år. Kommunerna i Stockholm bedömer i 2011 års Bostadsmarknadsenkät att cirka 11 500 bostäder började byggas förra året och att drygt 12 000 skulle påbörjas i år. Länsstyrelsen uppskattar att cirka 4 500 lägenheter påbörjades i fjol och lika många i år.
Källa : Länsstyrelsen
Artikeln är publicerad i Mitti – lokaltidningarna i Stockholm 2 oktober 2012
