Debatt i Uppsala Nya Tidning

Trots stort folkligt motstånd, önskar sig regeringspartierna marknadshyror, skriver Ola Palmgren och Alexander Wilson van Deurs.

Sverige går mot en allvarlig lågkonjunktur som kommer att göra den pressade vardagsekonomin ännu svårare för tusentals svenskar. Under 2022 fick vi uppleva rekordstora prisökningar på mat, el och drivmedel och dessa prisökningar förutspås fortsätta även i år. Samtidigt går vi mot en byggkrasch med prognoser som pekar på ett halverat bostadsbyggandet under 2023. Det är en kombinerad kostnadskris och bostadskris vid horisonten. Trots det hörs fortfarande röster som ropar på marknadshyror som skulle förvärra läget ytterligare.

Få kan ha missat att Löfvenregeringen föll på striden om marknadshyror sommaren 2021. Till nästan allas glädje föll även då det impopulära förslaget om marknadshyror för nyproducerade lägenheter, och striden för hyresgästers fortsatta rätt till medbestämmande var därmed vunnen. I Sverige är hela 73 procent emot marknadshyror, varav en stor del av dessa röstade på något av Tidöpartierna.

Trots det är alla de tre partierna som ingår i regeringen för marknadshyror i någon form. Liberalerna och Kristdemokraterna vill ha fria hyror i nyproduktionen och Moderaterna vill gå ännu längre och införa marknadshyror i stora delar av beståndet. Efter höstens val har dessutom Centerpartiet återigen lagt en motion om att införa marknadshyror för nyproducerade lägenheter. Det är hög tid att slå hål på myten om marknadshyror som lösningen på bostadsmarknadens problem.

För det första skulle införandet av marknadshyror leda till kraftigt höjda hyror i hela landet, särskilt i Stockholm och Göteborg där hyrorna skulle öka mer än 50 procent. I ett system där hyresvärden ensidigt kan höja hyran utan att behöva förhandla är hyresgästen utelämnad till fastighetsägarens godtycke. Fastighetsägarna själva har nyligen varit ute och påstått att de egentligen borde höja hyrorna med 25 procent bara för årets kostnadsökningar, som motivering till deras “återhållsamma” krav på 10 procentiga chockhöjningar av hyran. Med marknadshyror kan vi alltså veta med säkerhet att hyrorna skulle höjas med minst 25 procent bara i år. I vilket utvecklat samhälle kan sådana hyreshöjningar anses acceptabla, särskilt när resultatet är utbredd fattigdom och hemlöshet?

För det andra skulle införande av marknadshyror permanenta den utbredda bostadsbristen, inte trolla bort den. I decennier har bostadsbyggandet legat under vad som behövs för att bygga bort bostadsbristen, samtidigt som fastighetsägare tjänat ofantliga summor på våra boenden. En granskning av SVT visade att de senaste decennierna varit rena miljardregnet för fastighetsjättarna Heimstaden, Rikshem, Wallenstam och Balder, och att hela 37 procent av deras hyresintäkter förra året blev vinst. Det råder alltså ingen brist på lönsamhet. Tvärtom är ett av de största problemen att människor redan idag har svårt att ha råd med nybyggda lägenheter på grund av höga hyror. Då är inte ännu högre hyror en särskilt smart idé. 

För det tredje skulle marknadshyror innebära spiken i kistan för många ungas möjligheter att flytta hemifrån. Redan i dag bor 200 000 unga vuxna hemma trots att de inte vill, och en stor anledning är bristen på bostäder till en överkomlig hyra. Marknadshyror ger oss varken fler bostäder eller lägre hyror. Tvärtom skulle ännu fler tvingas bo kvar hemma eller till och med lämna de lägenheter man kämpat sig till på grund av hyreschocken som skulle följa. Vad gör det med ungas tro på framtiden? 

Januariavtalspartierna tog striden om marknadshyror sommaren 2021 och förlorade mot hyresgästerna. Resultatet blev ett brutet januariavtal, en avsatt statsminister och en samarbetspartner som bytte sida. Tidöpartierna, vi ber er att lära av historien och inte göra om samma misstag. Varken det svenska folket, era väljare eller hyresgästerna vill ha marknadshyror, vare sig i nyproducerade bostäder eller befintliga. De som propagerar för det just nu är en liten grupp individer som äger bostäderna vi bor i. Lyssna till era väljare i stället.

Ola Palmgren
Talesperson ungas boende Hyresgästföreningen
Alexander Wilson van Deurs
Förbundsordförande jagvillhabostad.nu

Artikeln publicerades i Uppsala Nya Tidning 2023-01-30 och finns här.