Rödgrön överenskommelse om bostadspolitik

Socialdemokraterna,Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterade idag en gemensam bostadspolitik. Den rödgröna bostadspolitiken ska leda till fler jobb och ökad välfärd, underlätta klimatomställning, bidra till bättre miljö och – kan man anta – hjälpa oppositionen till valseger genom att attrahera unga väljare. Jagvillhabostad.nu har tittat närmare på förslagen.

(S), (V) och (MP) vill bygga bort bostadsbristen. År 2016 ska det byggas 40 000 lägenheter om året, och en majoritet av dem ska vara hyresrätter. De rödgröna föreslår gemensamt en rad åtgärder för att öka byggandet, både på kommunal och statlig nivå. Hela förslaget finns att ladda ner som pdf i länklistan till höger.

Plan- och bygglagen ska ses över. Fastighetsskatten ska höjas för villor med marknadsvärde över sex miljoner kronor och sänkas för hyres- och bostadsrättsfastigheter. Allmännyttan ska värnas och stärkas. Möjligheterna till regionala allmännyttiga bostadsföretag ska prövas. Boendesegregationen ska bekämpas aktivt, framför allt genom kompletteringsbebyggelse av hyresrätter i utpräglade villaområden och områden där bostadsrätter dominerar.Kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska skärpas, liksom tillsynen av de kommunala bostadsförsörjningsplanerna.
Kommunerna ska få möjlighet att föreskriva viss upplåtelseform i markanvisningar eller detaljplaner, och att ta tillbaka mark som upplåtits för bostadsbyggande om det inte byggs där inom en viss tid.
Möjligheterna att bygga bostäder med bara handikapparkering, inga andra parkeringsplatser, ska undersökas. Kommunerna ska vara skyldiga att upprätta bostadsförmedlingar, antingen i egen regi eller genom regionala samarbeten, som förutom att förmedla förstahandskontrakt enligt turordning ska kunna förmedla andrahandsboenden.Ett nytt investeringsstöd ska införas för hyresrätter med ”rimliga” boendekostnader, som dessutom uppfyller krav på låg energianvändning. Stödet ska riktas till orter med bostadsbrist.

Att det behöver byggas fler bostäder är nog alla överens om, likaså att nya lägenheter ofta är alldeles för dyra för att unga ska kunna efterfråga dem. Behovet av att se över plan- och bygglagen har förts upp av politiker från båda blocken.

Vissa av förslagen handlar om sånt som är verklighet redan nu. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar är lagstadgat, liksom skyldigheten att anordna bostadsförmedling om det behövs. Regeringen kan till och med säga åt en kommun att den måste införa en bostadsförmedling (Odell, ring Göteborg!). Problemet är att kommunerna inte tar det ansvar de ska göra enligt lag och att uppföljningen från regeringens sida är för svag.

Stödet för investeringsstöd är generellt lågt i byggbranschen. Att subventionera en byggsektor som redan nu har stora problem med effektivitet och produktivitet kan vara problematiskt. En viktigare åtgärd är att neutralisera beskattningen av olika upplåtelseformer.

Boendesegregationen då? Jagvillhabostad.nu skrev 2006 en debattartikel tillsammans med dåvarande HSB-ordföranden Gun-Britt Mårtensson, där vi argumenterade för att investeringsstöden i många fall lett till byggen som följer befintliga strukturer och förstärker skillnader mellan bostadsområden. En satsning på kategoribostäder riskerar att öka segregationen, trots vackra ord om motsatsen. Artikeln har några år på nacken, men den är fortfarande intressant – inte minst då investeringsbidragen verkar bli en av de stora skiljelinjerna mellan blockens bostadspolitiska agendor.

En femtedel av väljarna i höstens riksdagsval kommer att vara under trettio. För dem är bostadsbristen ett reellt problem, som hindrar många från att flytta, ta jobb eller påbörja utbildningar. Bostadspolitiken kommer med stor sannolikhet att vara en av de viktigaste frågorna i valet – och det är lovvärt att de rödgröna nu formulerar sin linje. Förhoppningsvis får vi se tydliga ställningstaganden också från alliansen.