Förbundsordförande Alexander Wilson van Deurs skriver replik i Dagens Nyheter; marknadshyror bygger inga nya bostäder – det krävs statliga ekonomiska resurser och styrmedel för att råda bot på bostadsbristen.
Roland Andersson och Lars Jonung menar att det enda som kan lösa bostadsbristen är att införa marknadshyror. Att bygga bort den är inte ett alternativ, anser de. Det är en auktoritär tankegång som bygger på den triviala skolboksteorin om att alla avreglerade marknader leder till jämvikt mellan utbud och efterfrågan, men som förlorar all trovärdighet när den kommer i kontakt med bostadsmarknadens verklighet.
Artikelförfattarna bygger sin argumentation för att bostadsbristen inte kan byggas bort på allvarligt felaktiga påståenden.
För det första påstår de att det aldrig anges hur lång tid det kommer att ta att bygga bort bostadsbristen och att det inte går att göra inom en överskådlig tid. Det stämmer inte. Boverket har kommit fram till att det behöver byggas 63 400 bostäder årligen under perioden 2022–2030 för att få bort bostadsbristen. En sådan nivå av bostadsbyggande har uppnåtts i ett betydligt fattigare Sverige och det kan göras igen.
För det andra påstår de att bostadsbristen aldrig har byggts bort i Sverige. Det stämmer inte heller. Under 1970-talet byggdes bostadsbristen bort helt. Det bevisades att med politisk vilja och statliga ekonomiska resurser och styrmedel kan bostadsbristen byggas bort, vilket är varför artikelförfattarna inte låtsas om det.
Om det vore så enkelt att höjda hyror leder till ökat byggande hade det hänt vid det här laget. Hyrorna har stigit betydligt mer än konsumentprisindex i decennier, presumtionshyror gör att nybyggda hyreslägenheter har hyror som motsvarar marknadshyror, och fastighetsägare gör miljardvinster varje år.
Trots det har bostadsbyggandet inte ökat till en stadigt hög nivå. Skälen är enkla. Människor har inte råd med högre hyror utan bor i stället trängre, vilket går att se i dag när trångboddheten ökar, samtidigt som många nybyggda hyreslägenheter inte alls kräver lång kötid utan tillräckligt hög inkomst. Samtidigt har fastighetsägarna ett intresse av att inte bygga bort bostadsbristen, för då riskerar de att inte fylla sina lägenheter med hyresgäster. Högre hyror skapar inte fler hyreslägenheter, endast fattigare hyresgäster.
Att inte låta hyresgäster förhandla kollektivt ignorerar maktbalansen mellan hyresvärd och hyresgäst och är direkt auktoritärt. Genom att ge hyresvärden fullständig makt tas allt inflytande över det egna hemmet bort från den enskilde hyresgästen, vilket bryter mot en grundläggande demokratisk princip om att alla människor ska få vara med och påverka det som berör en.
Det finns en anledning till att alla bostadsministrar velat bygga bort bostadsbristen oavsett politisk färg: det finns för få bostäder i Sverige. I dag står 200 000 unga utan möjlighet att flytta hemifrån för att det saknas bostäder till rimliga hyror. Då är lösningen att bygga fler bostäder till lägre hyror, inte att strunta i bostadsbyggandet och höja hyrorna så högt som hyresvärden önskar. Det är ingen ”trollformel”, utan en politisk realitet som behöver angripas med en statlig och social bostadspolitik.
Alexander Wilson van Deurs
Förbundsordförande, jagvillhabostad.nu
Artikeln publicerades i DN 2023-01-03 och finns här.
