Replik till Anti Avsan (M)

Anti Avsan (M) skriver i sin replik till vårt inlägg “Vems behov och önskemål baserar regeringen sin bostadspolitik på?” att politikens roll på riksplanet är att genom lagstiftning skapa goda förutsättningar och ramverk för fastighetsföretag att även långsiktigt äga och förvalta hyresbostäder. Det låter såklart vettigt men det finns mer att göra. Bara för att nämna några exempel:

Rätta till den ekonomiska obalansen mellan hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Det borde vara centralt om regeringen menar allvar med att stärka hyresrätten.

Se till lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar följs. Vi anser att politiker på riksplanet har ett ansvar att se till att lagar och regler efterföljs. Att en bostadsförsörjningslag inte följs i bostadsbristens Sverige är anmärkningsvärt. Varför inte prata med kommunerna och höra var skon klämmer? Eller varför inte starta en utbildning i kreativ bostadsförsörjning?

Avsan nämner i sin replik även satsningen på att göra det mer attraktivt att hyra ut i andra hand. Men andrahandsuthyrning är som sagt inte en lösning unga efterfrågar. Unga vill ha ett eget boende, inte ett “bostadstillfälle”. Unga är utsatta på andrahandsmarknaden och tvingas ofta betala ockerhyror. Hur ska de skyddas när den dysfunktionella andrahandsmarknaden utvidgas? Att höja schablonavdraget – som ska göra det mer attraktivt att hyra ut i andrahand – löser inte det problemet. Det krävs hårdare tag mot oseriösa uthyrare.

Den hjälpblankett som Skatteverket bistår med när skatten på andrahandsuthyrningen ska räknas ut är inte helt enkel att förstå. Och det står inget om att bruksvärdeshyror gäller på andrahandsmarknaden. Det är relevant information om man vill undvika att hyresvärdar – ofrivilligt eller inte – tar ut en oskälig hyra. Vi ringde till Skatteverket och bad om hjälp att fylla i blanketten och de uppmuntrade nästan till oskäliga hyror på grund av okunskap om bruksvärdet. Andrahandsuthyrningen kan alltså vara vit ur en skattesynpunkt men olaglig ur ett hyreslagsperspektiv.

När schablonavdraget diskuteras brukar det även framhållas att 40-talisterna bor för stort och att avdraget därför ska locka dem att hyra ut en del av sin bostad. Idén med schablonavdraget grundar sig alltså i den usla rörligheten på bostadsmarknaden. Men samtidigt är politiker pigga på att framhäva flyttkedjan som en lösning på bostadsbristen bland unga. En strategi som kräver stor rörlighet på bostadsmarknaden. Här har vi två motsägelsefulla strategier.

Vi är nyfikna på vilken effekt regeringen räknar med att schablonavdraget ska ge. För hyres- och bostadsrätter blir effekten troligen marginell som systemet är utformat idag. Och enligt Skatteverket kommer en stor del av skatteintäkten för uthyrning av privatbostad från uthyrning av fritidshus. Hur stor är risken för att schablonavdraget bara gynnar uthyrningen av fritidshus? Det är i storstadsområdena unga har som svårast att hitta en bostad. (Vi godtar inte Stockholms handelskammares siffror från 2002 som svar på grund av att de är gamla och beräknade under förutsättning att andrahandsuthyrningen var skattebefriad och hyressättningen fri.)

Bostadsminister Attefall (KD) sa på TV4 Ekonominyheterna att han ska återkomma med en analys om när bostadsmarknaden börjar producera tillräckligt med bostäder. Det ska bli spännande att se hur länge vi ska behöva vänta på en egen bostad med nuvarande politiska strategi.

Det finns så mycket mer vi vill diskutera så vi ser framemot ett möte!

Share on facebook
Facebook
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn