Tillsammans med 14 andra myndigheter har Boverket i uppdrag från regeringen att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor. Boverkets uppföljning utgår från regeringens bostadspolitiska mål och presenteras nu i rapporten “Ungdomars boende – Lägesrapport 2009”, som beskriver ungas boendesituation utifrån åtta indikatorer.
Indikatorerna som används är:
Ungas boende uppdelat på boendeformTrivsel i bostadsområdetUngdomar med eget rumUngdomar som inte kan sova ostört på grund av yttre störningarKvarboende i föräldrahemmetUnga i hyresrätt med eget förstahandskontraktBoendeutgifternas andel av den disponibla inkomstenAntal kommuner med brist på bostäder för unga
Rapporten kommer egentligen inte med något nytt. 139 av Sveriges 290 kommuner uppger att de har bostadsbrist för unga, vilket är fler än de som uppger att det råder generell bostadsbrist i kommunen. Skillnaden beror ofta på att de tillgängliga lägenheterna är för stora och/eller för dyra för ungdomar. 180 000 unga mellan 20 och 25 år bor kvar hos sina föräldrar. De flesta unga som har eget boende bor i hyresrätt. Unga betalar en högre del av sin inkomst för boendet än vuxna i arbetsför ålder och trivs sämre i sina bostadsområden än äldre personer.
Indikatorn som handlar om vilka upplåtelseformer unga bor i är ny för i år. Kartläggningen skiljer dock inte på unga med och utan eget boende – inräknat i andelen boende i bostadsrätt, till exempel, finns både de som själva äger sin bostad och de som bor i en bostadsrätt som någon annan äger (t ex en sambo). Hur många av de unga som bor i hyresrätt som själva innehar kontraktet redovisas i en separat indikator.
Du kan beställa eller ladda ner Boverkets rapport “Ungdomars boende – Lägesrapport 2009” här.
